Tanduay Superior 12

Vi har sett en del provningar och betygsättningar där Tanduay Superior har fått bra betyg. För oss är det märkligt och misstänksamt. Det kan ju vara så betygen har höjts upp för att det är en exotisk rom för oss i väst – och för att Tanduay är en av världens mest sålda rom.

Men vi kommer inte att vara snälla mot Tanduay Superior 12. Den har bara ett enda plus; på den lokala marknaden så är den svinbillig. Och hittar du den för 40-50 kronor, så är den helt klart prisvärd.

Men om vi betygsätter den som en rom som säger sig vara en blend med upp till 12 år gammal rom. Och då är det skräp.

Aromen okej-ish på avstånd med stram vanilj, men när man kommer närmare så spricker det in mycket spritiga toner. Och om den sen får vila i glaset i nån halvtimme så är det riktigt tråkiga inslag.

Smaken är sen lite samma historia som med aromen. Det börjar med en okej fatkaraktär – i nån sekund. Sen kommer det igenom en finkel och en släng av bitterhet, för att landa i en sträv känsla på tungan.

Tanduay Superior 12 är inte bra, och den känns som den gamla skolans rom. Och om man tittar på vilka år deras medaljer är från, så blir det ganska tydligt: Paris 1876, Madrid 1887, Indochina 1902, St Louis 1904 och Luxemburg 1977. :D Det säger ganska mycket.

Vi förstår att det kan finnas lokalpatriotism för Tanduay i Filippinerna – på samma sätt som vi i Sverige känner någon form av koppling till typ Absolut Vodka. Och den liknelsen känns faktiskt ganska bra.

Men det gör inte Tanduay Superior 12 bättre. Den är en gammal import-rom.